Idag gick jag igenom en stooor och otroooligt vacker kyrkogård. Det första man tänker på när ordet kyrkogård kommer upp är oftast inte vacker, men det var denna!

Blommor växte vid nästan alla gravar, häckar skärmade av och skapade små rum, träden var gröna och fylliga. Det fanns till och med små dammar med ankor i.

Jag gick omkring där och njöt av både tystnaden, lugnet och omgivningen. Jag läste även på många utav gravstenarna. Tänk vad mycket historia och olika människoöden det finns där! Trädgårdsmästare, handelsmän, familjegravar, gamla tanter och farbröder, och fruktansvärt nog små barn.